Söndagen den 4 september 2016

Förändring börjar hos dig själv

Sitter i tidig morgon och blickar ut över Hjärtasjön. Söndag och ännu en vecka av det här året har gått. Inte ett ljud når mina öron förutom naturens egna. Fåglarna håller på att vakna och en och annan insekt börjar röra på sig. Mina tankar far runt och hamnar på den gångna veckans arbete som mycket präglats av ”förändring”. Tänker att det är inte bara arbetslivet som förändras utan även det ”verkliga” livet. Sommar blir till sensommar som leder till höst och så småningom till vinter. Spädbarnet till barnet, till tonåringen och mycket fort därefter till vuxen. Mina barn är snart där och jag själv snart... Tänker att det är väl det livet handlar om – Förändring. Vår förmåga att hantera förändring blir därför av yttersta vikt. Kontexten vi befinner oss i står aldrig stilla. Den förändras alltid. Tänker att jag vill hålla kvar den här morgonen vid Hjärtasjön i nuet. Då naturen håller på att vakna och mina barn är spontana tonåringar och min fru vackrare än någonsin. Men går det? Fler fåglar börjar vakna och sjunga till solens uppgång, fler insekter surra vid mina öron. Temperaturen stiger då solens strålar når marken. Daggen far till väders som ånga och jag kan konstatera att förändring går aldrig att stoppa. Gäller för mig att hantera den. Min förmåga att hantera förändring i fokus med andra ord. Det hela börjar hos mig själv helt enkelt. Hur kan jag förhålla mig till att mina barn inte är barn längre, jag själv inte 30. Sommaren börjar bli höst. Handlar helt enkelt om mig egen förändringskapacitet. En hackspett trummar mot tallens bark och stoppar upp mina tankar som far tillbaka till arbetslivet. Tänker att just nu driver alla i Sverige, som håller på med skolutveckling, att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för så står det i lagen. Det är det som ska göra Sverige till världens bästa skolnation. Snacka om förändring! Skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad betyder detta, tänker jag när jag blickar ut över den gudomligt vackra ”Hjärtasjön”. Svaret jag finner är; att i alla skolutvecklingssammanhang jag befinner mig i säger skolutvecklare att det handlar om att personalen ska ha ett UTFORSKANDE förhållningssätt. Att de ska ställa utforskande frågor till sig själv och sin verksamhet. Men att de i dagsläget inte gör det. Men vem gör det? Jag tänker, en tidig morgon sittandes och blickar ut över Hjärtasjön, ”vem har egentligen ett utforskande förhållningssätt”? Mycket få? Har alla de som driver skolutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och som säger att detta är den viktigaste fråga vi måste driva – att vår personal har ett utforskande förhållningsätt – ett själva? Hackspetten trummar i tretakt hårt mot tallens bark. Daggen stiger mot skyn. Insekterna surrar frenetiskt mot mina öron. Fåglarna sjunger vackra än någonsin. Nej! Jag är rätt säker på det! Mitt påstående, eller låt oss säga min hypotes, är att majoriteten av den västerländska befolkningen i vardagen inte har ett utforskande förhållningsätt. Solen stiger över trädtopparna och bländar mig i ögonen. När läsaren kommit hit kan jag sätta hundra svenska kronor på att 100 argument dykt upp i dess huvud som motsäger mitt argument. Och det är precis det, det handlar om, tänker jag ackompanjerad av en trummande hackspett. Att vi ständigt vill påverka! Men vad innebär det egentligen att ha ett utforskande förhållningsätt? Svaret jag finner denna tidiga morgon sittandes vid Hjätasjöns strandkant är att det handlar om NYFIKENHET. • Nyfikenhet på min omgivning. • Nyfikenhet på hur mina medmänniskor resonerar. • Nyfikenhet på varför saker förhåller sig på ett visst sätt. o Varför har han inte kavaj på sig idag? o Varför har hon på sig en röd kjol? o Varför är asfalt svart? o Vad är anledningen till att hen kommer försent? o Vart ska de gå efter mötet? o Varför har vi möte överhuvudtaget? o Varför är brunnslock runda och inte trekantiga? En geting flyger nära min kopp kaffe som jag har lite socker i. Tänker att det handlar om vad vi har för AVSIKT när vi tänker eller uttalar oss. Antingen kan vi ha en PÅVERKANDE eller en UTFORSKANDE avsikt. Detta har verkan på hur vi förhåller oss. Analyserar jag ett samtal kan jag generellt säga att när vi har en påverkande avsikt TILLFÖR vi samtalet INFORMATION, när vi har en utforskande avsikt EFTERFRÅGAR vi INFORMATION. Tänker att mitt påstående, eller varför inte säga att min hypotes, är att vid 90% av alla uttalande eller vid allt tänkande i västvärlden handlar om att TILLFÖRA INFORMATION. Inte om att utforska. En bild dyker upp i mitt huvud som jag tidigare använt vid några av mina föreläsningar. En bild som etsat sig fast vid mina ögonlock.