Söndagen den 15 januari 2017

Ett lärande möte mellan forskning, politik och praktik - ICSEI Det blåser 19 meter i sekunden. Planet dansar med i vinden. Vingen utanför fönstret skakar som om den vore en vinge på en humla. Hoppas piloten är lika övertygad om att han kan flyga likt en humla på en sommaräng som trotsar naturlagarna. Vi är på väg att landa på Kastrup efter en veckas forskarkonferens i Kanada där forskare, politiker och praktiker kommit samman och samtalat om professionellt lärande och skolutveckling. Mitt huvud är full av tankar, erfarenheter, frustration, glädje, fakta, kunskap och förvirring. Tecken på att jag är mitt uppe i en lärprocess, eller? Hör alla runt omkring mig tala om den hårda blåsten och den gungiga färden. Tanken dyker säkert upp i mångas huvud nu: kommer piloten kunna ta ner planet eller behöver vi stiga igen och prova på nytt? Ser piloten på situationen som ett tillfälle att lära? Att landa ett plan i mycket hård vind. Eller är det bara ett rutinutförande som är färdigutvecklat? Kan hen lära sig mer om landningar? Planet rycker till en sista gång sedan känner vi hur hjulen får fästa med landningsbanan och behärskat glider med i vinden. Piloten slår full broms och vi kan lugnt konstatera att hen gjort en perfekt landning trots svåra förutsättningar. Vilken enorm kunskap och färdighet piloten besitter som kan anpassa sitt agerande efter just det väderförhållanden som för stunden råder. En felbedömning och landningen hade slutat olyckligt. Snacka om värdefull kunskap. Hur har hen lärt sig det? ”Learning by doing” eller formell utbildning. Kanske en kombination. Hur går lärandet egentligen till? Lär vi oss saker på arbetsplatsen eller bara på våra formella utbildningsinstitutioner? Vad är egentligen ”Lärande”? Sittandes i planet i väntan på att få gå av är huvudet är fullt av tankar kring lärande efter denna konferens. Forskarkonferensen ICSEI firade 30 år. 30 år av kunskapsprocessande. 30 års lärande om skolutveckling. Vad talade ”världsforskningen” om i år? Vad kan vi ta med hem till Sverige? Hur kan vi omsätta den förvärvade kunskapen till praktisk handling som gynnar våra elevers kunskapsutveckling och bidra till högre måluppfyllelse för Malmös alla elever? Mina frågor var många. Konferensens tema I år var: "Collaborative Partnerships for System-Wide Educational Improvement." Om jag fick sammanfatta konferensen i ett begrepp skulle jag göra det med ordet ”Collaborative”. Gick som en röd tråd att när vi ska ägna oss åt lärande och skolutveckling ska vi göra det i dialog med andra. En av föreläsarna sammanfattade det i ett Afrikanskt ordspråk som är som följer: If you want to go fast, go alone If you want to go far, go together Och vem vill inte nå så långt som möjligt? Är väl det utveckling handlar om, att ständigt förbättras så lång det är möjligt. Är en förutsättning för detta att verka för ett professionellt lärande i en ”Collaborative” form? Röster på konferensen hördes tydligt kring: • Collaborative professional learning • Professional learning communities/teams • Professional learning development • Research driven school development • Evidence informed practice in education • Purpose related to the children • Data based decision making. Av naturliga orsaker på en skolkonferens gick faktorn ”lärande” som en röd tråd genom alla teman och röster. Som konferensdeltagare handlade det ju även om mitt eget lärande... Thank you for flying British Airways… Flygvärdinnans röst hördes tydligt i högtalaren. Passagerarna knäppte av sig sina bälten och började samla ihop sina saker för att gå mot utgången. Vi var på skandinavisk mark och snart hemma i Sverige igen. När jag passerar ut ur framdörren på planet tänker jag på vad har jag egentligen lärt mig den senaste veckan? Vad vet och kan jag nu som jag inte kunde innan jag hade rest iväg? För det är väl det lärande handlar om: att man lär sig något nytt man inte tidigare kände till, att man kan utföra något man inte tidigare kunde utföra? Det var intressant: efter en vecka på forskarkonferens vad vet och kan jag nu som jag inte kunde före resan? Vad har tillförts mig? Har något tillförts överhuvudtaget? Om jag inte tillfört något då kan väl jag inte tala om att jag lärt mig någonting, eller? Hmmm! • Vad är lärresultatet efter en veckas konferens? • Hur såg mitt kunskapsresultat ut vid hemkomsten? • Vad och hur skilde det sig från min kunskapsnivå vid utresan? Jag såg flera scenarios framför mig: Scenario 1 Den pedagogiska forskningen talar om att kunskap finns representerad i våra hjärnor som ”mentala schema”: kunskapsstrukturer, förståelsesätt, rörelsemönster eller handlingspotentialer (Illeris 2007). Det är utifrån dessa mentala scheman vi sedan agerar. Vetandet omsätts till kunnande. I fallet ovan står B för helt ny kunskap som jag tidigare inte kände till. Detta finns nu prepresenterat som något helt nytt i mina mentala scheman. Ett nytt mentalt schema har skapats och ”lagts ovanpå” de gamla. Scenario 2 I detta scenario införlivas B i mina redan etablerade scheman. Jag bygger ut min kunskapsnivå, kunskapsstrukturer, förståelsesätt, rörelsemönster, eller handlingspotentialer. Scenario 3 Ovan kunskapsresultat innebär att jag efter ICSEI konferensen nedbryter, omstrukturer ar och rekonstruerar enstaka av mina redan etablerade mentala scheman. Jag förändrar mig själv för att kunna hantera den påverkan ICSEI givit. Scenario 4 I scenario 4 sker ett lärande med effekten att ett större antal mentala scheman omstruktureras på en och samma gång. Jag har som individ förändrat mig i grunden. Fått ett helt nytt sätt att se på mig själv och den kontext jag lever i. Fullan talade under konferensen om ett djuplärande. Scenario fyra betyder för mig att ett djuplärande skett. Hur såg mitt lärande ut nu när jag kommit hem efter en vecka i Kanada? Jag visste inte. Att inte veta var kanske ett tecken på att ett lärande pågår. Var scenariona ovan relevanta att använda för att analysera mitt eget lärande? Att de var forskaranknutna visste jag. Scenariona var hämtade från Knud Illeris forskning (världens mest lästa efter Paulo Freire). Men att analysera sitt eget lärande utifrån en teori var inte lätt. Jag tog upp min telefon och kopplade upp mig i molnet. Där hade jag tidigare lagt en sammanfattning av Illeris beskrivning av fyra basala lärtyper. Tänkte att det kunde vara bra att friska upp minnet och förhålla mig till de vetenskapliga begreppen. I telefonen hittade jag följande sammanfattning: Kumulativt lärande (Etablering) • Där den lärande inte har utvecklat något mentalt schema som omgivningens påverkan kan relateras till. • När det första elementet etableras i ett nytt schema • Transfer: utvecklas en begränsad upprepningsorienterad kunskap som kan tillämpas i situationer vilka subjektivt upplevs som likartade den ursprungliga lärosituationen i väsentliga avseenden. Assimilativt lärande (Addering/Utbyggnad) • Införliva (och bygga ut) nya former av påverkan i redan etablerade mentala scheman: kunskapsstrukturer, förståelsesätt, rörelsemönster, eller handlingspotentialer • Additivt lärande • Detta är den vanligaste formen av lärande • Transfer: utvecklas en ämnesmässig eller schemarelaterad tillämpbar kunskap som kan användas i situationer som aktualiserar ämnet i fråga Ackommodativt lärande (Omstrukturering) • Förändrar den införlivande organismen sig själv för att kunna hantera påverkan från omgivningen. • Ett lärande vi kan aktivera när vi hamnar i situationer där påverkan från omgivningen inte utan vidare låter sig förbindas med redan existerande scheman. • Omstrukturerar, helt eller delvis, redan etablerade mentala scheman: kunskapsstrukturer, förståelsesätt, rörelsemönster eller handlingspotentialer så att de överensstämmer med den nya påverkan. o Nedbrytning o Omstrukturering o Rekonstruktion • Transfer: utvecklas en förståelse- eller tolkningsorienterad kunskap som kan tillämpas flexibelt inom ett brett fält av relevanta sammanhang Transformativt lärande (Total omstrukturering) • Lärande som sker när ett större antal mentala scheman omstruktureras på samma gång i förhållande till lärandets samtliga tre dimensioner (Innehåll, drivkraft och samspel – Våra samspelsformer: Perception, Förmedling, Upplevelse, Imitation, Verksamhet, Deltagande (se Illeris)) • Transfer: utvecklas en personlighetsintegrerad kunskap som man fritt kan associera till i alla subjektivt relevanta sammanhang. Illeris talade om ”transfer”, vilket jag tolkade som vår förmåga att överföra kunskap från en situation till en annan. Vad hade ICSEI för transfervärde för mig? Jag hade inget svar. Det var mycket svårt att definiera sitt eget lärande på grund av lärandets komplexa natur. Frågan var ej entydig utan flertydig. Hur såg mina medresenärers lärande ut? Vad har de tagit med sig hem till Sverige och till Malmö? Vad har de lärt sig? Hur kommer vår gemensamma resa till ICSEI i Kanada att påverka Malmös skolutveckling och därmed våra elevers måluppfyllelse? För det var väl det det handlade om… "Collaborative Partnerships for System-Wide Educational Improvement."