Utveckla er handlingsförmåga genom dialog
•
Denna presentation kommer automatiskt anpassas efter
fönstrets storlek.
•
Du kör presentationen i helskärmsläge genom att trycka på F11.
•
När denna
•
Tryck Escape för att avsluta helskärmsläge.
•
Klicka dig fram genom att använda piltangenterna
•
Klicka på följande figurer för att byta sida:
•
Tryck i det nedre vänstra hörnet för att se navigeringsmenyn
dyker upp klicka på den. För att stänga klicka var som.
eller
Men börja med att ta reda på hur bra du är på att föra
dialog egentligen?
Via dialog skapar gruppen en gemensam kompetens och handlingsförmåga…
…vilken överstiger varje enskild individs individuella förmåga.
MDS: Skapa Mening, Drivkraft och Samsyn varje dag.
STÄNDIG DIALOG I VARDAGSARBETET
VARJE DAG!
…gör vi då?
…är vi?
Källa - Fritt efter: Berlund m.fl. 2011. “Det värdefulla engagemanget”
Nå dina syften genom att kombinera dialogverktyget med U3
Skapa enighet kring VAD och HUR något ska uppnås.
Källa: Fritt efter Savén B. (2020). Christensen. C. M. (2019)
Vad som ska uppnås
Tydlig och
samstämd
bild råder
Otydlig och
motsägande
bild råder
Hur det ska
uppnås
Kunskap och
kunnande
finns
Kunskap och
kunnande
saknas
1
2
3
Upprepa
Utveckla
Utforska
Viktigt att funder på och att förhålla sig till…
…när vi på vår arbetsplats i grupp ska lösa våra problem genom dialog.
Vad är kollektiv intelligens?
“Kollektiv
intelligens
ser
vi
här
som
ett
uttryck
för
kvaliteten
i
den
process
där
människor
använder
sin
egen
och
andras
tillgängliga
kunskap
tillsammans,
alltså
ett
uttryck
för
kvalitet
i
kunskapsintegration”
(Runsten.
P.,
Werr.
A.
2016).
Helt
enkelt
vår
kompetens
att
göra
saker
i
samverkan
exempelvis
lösa
ett
problem i grupp.
Ett
problem
är
en
avvikelse
,
ett
gap,
mellan
den
verkliga
situationen
(
Utgångspunkten
)
och
den
förväntade
eller
önskade
situationen
(
Referenspunkten
).
Om
man
saknar
definierad
förväntan
finns
inget
gap,
alltså
inget
problem.
Om
man
inte
önskar
sig
en
situation
som
skiljer
sig
från
dagsläget har man ingen vilja och drivkraft till förbättring”
Förmåga
och
vilja
att
utföra
en
uppgift
genom
att
tillämpa
kunskap
och
färdigheter för att uppnå avsedda resultat (SIS-standard SS-624070-2017)
1.
Eliminera: Går problemet att lösa?
a.
Om ja: Eliminera det då.
b.
Om nej: Gå till punkt två.
2.
Minimera: Går det att minimera effekterna av problemet?
a.
Om ja: Iscensätt dina framtagna åtgärder.
b.
Om nej: Gå till punkt tre.
3.
Acceptera: Då problemet varken går att eliminera eller
minimera effekterna av det, gå in i en acceptansfas och lär
dig leva med det.
EMA - Strategier för problemhantering
Källa: Fritt efter Kolb. D
Konkret
erfarenhet
Reflekterande
observation
Abstrakt
tänkande
Aktivt
experimen-
terande
Konkret
erfarenhet
Aktivt
experimen-
terande
Abstrakt
tänkande
Reflekterande
observation
Erfarenhetsbaserat lärande som grund för individens,
gruppens och verksamhetens utveckling.
Viktigt att funder på och att förhålla sig till…
…när vi på vår arbetsplats i grupp ska lösa våra problem genom dialog.
Att läsa och reflektera kring!
Det
finns
olika
sorters
problem
och
hur
ni
i
er
grupp
definierar
ert
problem
får
avgörande
betydelse
för
resten
av
problemlösningsprocessen
som
ni
ska
genomföra i dialog.
Läs först artikeln du når genom att klicka här! Återkom sedan till denna sida.
Observera att både verktyget och artikeln öppnas i ny flik.
Återkom till denna flik för att fortsätt den här presentationen .
Som inspiration innan du går vidare i presentationen läs även denna artikel:
VI MÅSTE SKAPA EN BÄTTRE BALANS I VÅRA KVALITETSSYSTEM Klicka HÄR!
I problemlösningsprocessen är det även mycket viktigt att skilja mellan
system- kontra individberoende problem. För verktyg klicka här!
1.
Eliminera: Går problemet att lösa?
a.
Om ja: Eliminera det då.
b.
Om nej: Gå till punkt två.
2.
Minimera: Går det att minimera effekterna av problemet?
a.
Om ja: Iscensätt dina framtagna åtgärder.
b.
Om nej: Gå till punkt tre.
3.
Acceptera: Då problemet varken går att eliminera eller
minimera effekterna av det, gå in i en acceptansfas och lär
dig leva med det.
EMA - Strategier för problemhantering
Hur bra är du på att föra dialog egentligen?
Syfte och Mål med verktyget
Syftet med dialog är att:
Samtala i grupp för att lära av varandras tankar och erfarenheter och förstå
tillräckligt lika för att skapa en gemenskap i problemlösningsprocessen. Att
tillsammans utforma en mer sammansatt kunskap och förståelse som ingen
hade kunnat skapa på egen hand samt utveckla en ny gemensam
handlingsförmåga.
Målet med dialog är:
Skapa en syntes av alla gruppmedlemmars olika erfarenheter, kunskaper
och förståelse samt få gruppen att samagera mot ett gemensamt mål.
•
Lyssna nyfiket till varandra utan motstånd.
•
Granska gemensamt underliggande orsaker till det ni för en dialog kring.
•
Undersök okända möjligheter och nya insikter ni inte trodde fanns.
VAD ÄR DIALOG?
“
Dialog
handlar
om
att
skapa
en
gemensam
grund
för
förståelse
av
verkligheten.
Till
skillnad
från
debatt
–
där
det
handlar
om
att
vinna
över
motståndaren
med
argument,
eller
diskussion
–
där
det
handlar
om
att
dissekera
en
fråga
till
dess
det
bästa
svaret
återstår,
är
dialogens
syfte
att
skapa
en
så
bred
och
genomgående
förståelse
som
möjligt.
Detta
sker
genom
ett
utbyte
av
argument,
uppfattningar
och
tolkningar.
Dialog
måste
ske
med
respekt
för
deltagarnas
argument
och
med
en
lyhördhet
för
olika
sätt
att
tolka
situationen.
Dialogen
kräver
därför
både
tålamod
och
mod.
Den
goda
dialogen
underlättas
om
deltagarna
lägger
sina
egna
antaganden
åt
sidan
för
ögonblicket.
Det
betyder
inte
att
avstå
från
dem
men
att
ha
distans
till
dem
och
vara
öppen
för
att
låta
dem
undersökas.
Det
handlar
om
att
lägga
fokus
på
att
utforska
frågorna – och låta svaren infinna sig efter hand.”
Källa: Målstyrning i Malmö stad
Viktiga definitioner: Dialog – Debatt - Diskussion
”Diskussion kommer från det grekiska ordet diskutare som betyder skära isär”.
“Dialog betyder genom ordet där betoningen ligger på att skapa mening och förståelse”
Källa: Kroksmark
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nå dina syften genom att kombinera dialogverktyget med U3
Skapa enighet kring VAD och HUR något ska uppnås.
Källa: Fritt efter Savén B. (2020). Christensen. C. M. (2019)
Vad som ska uppnås
Tydlig och
samstämd
bild råder
Otydlig och
motsägande
bild råder
Hur det ska
uppnås
Kunskap och
kunnande
finns
Kunskap och
kunnande
saknas
1
2
3
Upprepa
Utveckla
Utforska
Debatt - Vinna ”slaget” över den andra parten
Påvisa för den andra att jag har rätt och du har fel genom att vederlägga den
andras perspektiv. En vinner, och en förlorar.
Diskussion - Dissekera en fråga till dess att det bästa svaret återstår
Dissekera en frågeställning tills en överenskommelse råder om vems perspektiv som
bäst svarar an mot det som diskuteras. Samtalet leder exempelvis till beslut om att
följa persons A:s perspektiv och att persons B:s och persons C:s perspektiv väljs bort.
Dialog - Skapa en ny gemensam grund och förståelse av verkligheten
Tillsammans utforma en mer sammansatt kunskap och förståelse, som ingen hade
kunnat frambringa på egen hand, genom att skapa en syntes av allas perspektiv.
Syntesen leder till att ny handlingsförmåga skapas. Dialogen alstrar exempelvis ett
vägval; a + b + c , vilken ingen av parterna ensamt hade kommit fram till.
Gruppens kollaboration möjliggör en syntes av var och ens kunskap och förståelse.
2
2
2
Hur bra är du på att föra dialog egentligen?
Utmaningar för oss som människor
En utmaning för oss är att vår erfarenhet kan vara en belastning i form av att den begränsar oss till
att se endast utifrån vårt eget perspektiv och från våra egna aspekter!
”Den som bara
har en
hammare, ser
alla problem
som spikar.”
(Braun m.fl.)
”I
vardagen
omges
vi
av
mycket
information,
men
vi
tar
inte
in
allt.
Vi
registrerar bara det som sticker ut”
(Gospic, Falk:
Neuroledarskap
).
”…vi
är
programmerade
till
att
faktiskt
inte
se
saker
som
de
är,
utan
att
vi
istället ser dem i relation till omgivningen”
(Gospic, Falk:
Neuroledarskap).
”The
mind
generally
sees
only
what
it
is
prepared
to
see,
and
notices
only
what
it
is
expecting
to
see.
Experience
tends
to
prepare
the
mind
to
see events according to familiar patterns”
(de Bono:
Six action shoes
).
“Vi
har
alla
förutfattade
meningar
och
faller
därför
lätt
i
fällan
att
bara
se
behov
och
problem
vi
kännr
igen.
Vår
samlade
erfarenhet
påverkar
vårt
sätt att se på omvärlden”
(Tonnquist:
Projektledning
)
“Dessutom
är
varseblivningen
selektiv.
Man
ser
och
hör
bara
bråkdelen
av
det
som
finns
att
uppfatta
i
omgivningen.
Upplevelsen
av
verkligheten
är
med
andra
ord
högst
subjektiv.
Perspektivet
finns
i
betraktarens
öga.
Att
en
och
samma
situation
kan
upplevas
olika
av
två
olika
personer
gör
missförstånd vanliga”
(Wilhelmson, Döös: Dialogkompetens)
Därför är det viktigt att i grupp nyttja alla personers erfarenheter, kunskaper och förståelse, vilket
det krävs systematik för att klara. Att använda verktyget ”Dialog” kan vara en hjälp på vägen.
1.
Något objektivt händer i den kontext vi befinner oss.
2.
Observation av händelsen sker, vilken tolkas genom
individens ”lins” av tidigare erfarenheter, förståelse och
tankemönster.
3.
En omedelbar känslomässig och intuitiv reaktion
uppstår.
4.
Ett beslut i någon form fattas utifrån den känslomässiga
reaktionen i kombination med ett logiskt, rationellt
medvetet resonemang/tänkande.
5.
Beslutet leder till en handling/aktivitet för berörd.
Perceptionsprocessen
Exempel
Se upp för dina perceptionsfällor!
För muspekaren hit!
Bekräftelsebias
”Vi
människor
har
en
tendens
att
uppmärksamma
sådant
som
bekräftar
våra
åsikter
och
föreställningar
och
undvika
information
som
inte
stämmer
överens
med
dessa,
så
kallad
”bekräftelsebias””
(Skolverket.
2020).
Genom
att
vi
sorterar
och
väljer
ut
viss
sorts
data
och
information
som
stärker
vår
ursprungliga
bild
ökar
risken
för
att
vi
vidmakthåller
även
gamla
vanor
och
handlingsmönster.
1.
Något objektivt händer i den kontext vi befinner oss.
2.
Observation av händelsen sker, vilken tolkas genom
individens ”lins” av tidigare erfarenheter, förståelse och
tankemönster.
3.
En omedelbar känslomässig och intuitiv reaktion
uppstår.
4.
Ett beslut i någon form fattas utifrån den känslomässiga
reaktionen i kombination med ett logiskt, rationellt
medvetet resonemang/tänkande.
5.
Beslutet leder till en handling/aktivitet för berörd.
Exempel
Exempel
Perceptionsprocessen
Effekt
Tolka
och
Förstå
Bedöma
och
Ta ställning
Omsätta
till
Görande
HUR uppfattar
jag/vi?
HUR tolkar och
förstår jag/vi?
HUR beslutar
jag/vi?
HUR går jag/vi från
beslut till handling?
Perceptionsprocessen
Amygdala
Striatum
Belöning
Hot
SCARF
Drop i status
Osäkerhetskänsla
Upplevd maktlöshet
Känsla av utanförskap
Upplevd orättvisa
Boost i status
Förutsägbarhet
Möjlighet att påverka
Känsla av tillhörighet
Upplevd rättvisa
Status
Certainty
Autonomy
Relatedness
Fairness
Hög
Låg
Kunskapsarbetarens prestationsnivå
Tänk på att SCARF-
faktorerna (fem sociala
upplevelseområden)
påverkar kvalitén på
ALLAS prestationer.
När du för dialog se upp så att du inte hamnar i SCARF-fällan!
Hur bra är du på att föra dialog egentligen?
Är du i behov av att öka din dialogkompetens? (klicka på
för förklaring. Klicka utanför rutan för att ta bort)
Vad är din avsikt när du uttalar dig?
Utforskande
Påverkande
Efterfråga
information
Tillföra
information
Påverkande avsikt - Tillföra information
Fadern till sonen:
“Du är snäll och tar undan din tallrik
efter du ätit! Det blir så stökigt
annars om inte var och en tar undan
efter sig”.
Exempel
Utforskande avsikt - Efterfråga information
Fadern till sonen:
“Vad tycker du att vi kan göra för att
förbättra våra köksrutiner så att vi ej
får så stökigt?”
För fördjupande, breddande och mer avancerade samt komplexa exempel för muspekaren hit!
Vilken är din ”UP-kvot”?
Hur många ”Utforskande” uttalande gör du för varje ”Påverkande”?
Hur ser ditt samtalsmönster generellt ut?
Går det att finna något sådant?
Skiljer sig bilden från vad du förväntade dig?
Hur önskar du att det vore?
Du kan beräkna din ”Utforskande-Påverkande kvot” genom att studera ditt
”Prat- och talmönster” enligt nedan:
Antal ”Utforskande uttalanden”
Antal ”Påverkande uttalanden”
=
Din UP-kvot
”Utforskande-Påverkande kvot”
Enkla samband
Komplexa samband
Utforskande
eller
orienterande
avsikt
Påverkande
avsikt
Källa: Tomm, K. (1989). Sjöberg, T. (2004).
Förhörsfrågor (linjära frågor)
Syfte: samla fakta, förhöra och utreda.
Frågetyper: klargörande och problemdefinierande frågor som
ofta inleds med frågeord som när, hur, vem och vad.
Exempel:
•
När började det?
•
Hur ser er organisation ut?
•
Vem är din chef?
•
Vad har du gjort för att förändra situationen?
•
Vilka dilemman ser du i det?
Personligt förhållningssätt: utredare
Korrigerande frågor (strategiska frågor)
Syfte: påverka och få till stånd ett förändrat handlande.
Frågetyper: ledande och konfrontativa frågor.
Personligt förhållningssätt: instruktör
Frigörande frågor (reflexiva frågor)
Syfte: skapa fördjupad förståelse och underlätta förändring.
Frågetyper: framtidsorienterande. observatörsperspektivfrågor,
kontextförändrande, normativa jämförelser, klargörande
distinktioner, hypotetiska och processavbrytande.
Exempel:
•
Andra företag satsar på det. Vad är det som hindrar er från det?
•
Vad skiljer att vara modig från att vara orädd?
•
Detta som du nu berättar, vad säger det om dig?
Personligt förhållningssätt: coach
Undersökande frågor (cirkulära frågor)
Syfte: frilägga mönster som binder samman iakttagelser,
händelser, personer, handlingar, föreställningar etc.
Frågetyper: skillnadsfrågor (kategorier, tid och rangordning av
skillnader) och kontextfrågor (kategori-, innebörd- och tidskontexter).
Exempel:
•
Vem här på enheten står chefen närmast?
•
Vilka enheter kom mest i kläm på grund av förändringen?
•
Vid vilka tider i veckan märks det mest?
Personligt förhållningssätt: upptäcksresande
Exempel:
•
Varför talar du med honom istället för med henne?
•
Det här sättet att komma med ursäkter är det något nytt för dig?
•
Skulle du inte strunta i dina bekymmer istället för alt låta dem
stjäla så mycket av din tid och energi?
•
Förstår du inte att du måste ta ansvar för det?
Hur bra är du på att föra dialog egentligen?
Är du i behov av att öka din dialogkompetens? (klicka på
för förklaring. Klicka utanför rutan för att ta bort)
Vilka är dialogens ingredienser?
Källa: Wilhelmson och Döös
Tala
•
Påverkande avsikt
•
Tillför samtalet information
•
Bidra med sin egen kunskap, förståelse och erfarenhet
•
Det egna perspektivet och de egna aspekterna får utrymme
•
Var tydlig och ta plats
Syfte: Få de andra i gruppen att förstå hur världen ser ut från just ditt
perspektiv.
Lyssna
•
Utforskande avsikt
•
Du efterfrågar information
•
Fånga upp de andras kunskaper, förståelse och erfarenheter
•
Fånga upp de andras perspektiv och aspekter på det ni talar om
•
Ta reda på hur någon annan tänker
•
Ge de andra i gruppen talutrymme och plats
•
Var lyhörd och nyfiken
Syfte: Fånga upp hur världen ser ut från någon annans perspektiv. Hur den
andres tolkningsraster färgar världen.
Kritisk självreflektion
•
Tillför data och information om dig själv
•
Är en inåtriktad process
•
Du tar ett steg tillbaka och betraktar dig själv objektivt och kritiskt
•
Det är ett ifrågasättande av dina egna sanningar (förgivettaganden)
•
Du granskar det du tar för givet
•
Är en process där du noggrant och ärligt utvärderar dina egna tankar,
beteenden och handlingar
Syfte: Utforska dig själv med beredskap att förändra din uppfattning.
Identifierar styrkor, svagheter, och områden för förbättring.
Kritisk reflektion av andra
•
Utmana andra och deras perspektiv
•
Utåtriktad process
•
Förhåll dig självständig och kritiskt reflekterande
•
Ställ utforskande och påverkande frågor - lyssna
•
Ifrågasättande av andras sanningar (förgivettaganden)
•
Värdera det andra säger i förhållande till din egen kunskap, förståelse
och erfarenhet
Syfte: Tränga djupare in i ämnet och vidga allas perspketiv
Differentierande process
•
Bidra med ditt sätt att se på saken - tala utifrån egen erfarenhet
•
Granska andras synsätt och ståndpunkter - ställ fördjupande frågor
•
Problematisera utifrån egen kunskap, förståelse och perspektiv
•
Förtydliga de olikheter som finns i gruppmedlemmarnas olika aspekter
Syfte: Särskija och synliggöra olikheter
Integrerande process
•
Lyssna lyhört
•
Bygg vidare på vad någon annan säger
•
Var beredd på att ändra dina gamla sanningar
•
Försök förstå de andra och vad de säger
•
Tillse så du inte dominerar
Syfte: Skapa en samtalsväv (en syntes) av alla de samtalstrådar som förts i
samtalet.
MDS: Skapa Mening, Drivkraft och Samsyn varje dag.
STÄNDIG DIALOG I VARDAGSARBETET
VARJE DAG!
…gör vi då?
…är vi?
Källa - Fritt efter: Berlund m.fl. 2011. “Det värdefulla engagemanget”
Hur bra är du på att föra dialog egentligen?
Relationen mellan samtalsmönster och leveranskapacitet hur ser den ut?
Hur ser ert samtalsmönster ut?
Vilken samtalskultur har ni i er grupp?
Analysera med hjälp av illustrationen på nästa sida.
Vilka konsekvenser får ert mönster och er kultur för grupens
leveranskapacitet och på kvalitén på det ni levererar?
Ett komplext system
vars ingredienser är:
beteendemönster,
värderingar, principer,
normer, attityder,
språk och interaktioner.
Kultur
Hur bra är du på att föra dialog egentligen?
Kommunikativa mönster - (klicka på
för förklaring. Klicka utanför rutan för att ta bort)
Källa: Wilhelmson och Döös
Kooperativ och symmetriskt
•
Uttalanden som tydligt är bekräftande.
•
Gruppen känner en stark känsla av samhörighet.
•
Alla kommer till tals.
•
Den ”dominanta” (överordnad) lägger band på sig.
•
Den ”undergivne” (underordnad/ovane) får stöd att
komma till tals.
Saknas: Kritisk reflektion som skapar friktion, vilket om det
funnits med hade fördjupat problematiseringen. Med andra ord
finns risk för ytlärande.
Effekt: Vidgar och bekräftar varandras erfarenheter. Oenighet
förblir dold och kan därmed inte fungera som motor i samtalet.
Kooperativ och asymmetriskt
Alla kommer inte till tals, men det verkar som gruppen har en
samverkande karaktär. Dock pågår under ytan (dolt) ett
maktspel där vissa dominerar, andra är underordnade. Detta
sker med allas medgivande. Den underordnade accepterar och
ger den dominanta hens tolkningsföreträde.
Effekt: Den dominantes erfarenheter, kunskaper och förståelse
bekräftas medan den undergivne undertrycker sin egen
erfarenhet, kunskap och förståelse. Ömsesidig fastlåsning
vilket leder till att samtalet präglas av komplementariet mellan
över och underordning. Möjligheten att skapa synteser av
gruppens sammalde erfarenheter och kunskaper är mycket låg.
Kompetitiv och symmetriskt
•
Alla kommer till tals och är aktiva.
•
Individerna är jämnstarka och balanserar varandras uttalande.
•
Det finns ett tävlande inslag i vilken skillnader i åsikter och
ståndpunkter tydligt framträder.
•
Även skillnader i erfarenheter, kunskaper och förståelse
framträder tydligt.
•
Samtalet präglas av konfrontation och oenighet.
Saknas: Ett aktivt lyssnande på andras ståndpunkter med uttalanden
som tydligt är bekräftande. Nyfikenhet att vilja se, förstå och ta till sig
andras perspektiv och aspekter.
Effekt: olika synsätt och aspekter blir tydliga. Ett skiftande mellan
perspektiv sker. Dock förekommer inte något överskridande av
perspektiv där ny gemensam förståelse och kunskap skapas.
Kompetitiv och asymmetriskt
Ett öppet maktspel där det tävlande inslaget framträder tydligt
och att det hela går ut på att vinna eller förlora. Dominans och
passivt motstånd sätter sin prägel på samtalet.
Individerna bygger inte vidare på varandras erfarenheter,
förståelse och ståndpunkter.
Effekt: Det sker inte en gemensam utveckling och fördjupning
av samtalsämnet. Den som slutligen vinner samtalet via
dominans lär sig att det är framgångsrikt att hålla fast vid sin
ståndpunkt och slå ner andras argument, dock förblir hens
kunskaper och förståelse densamma som innan mötet ägde
rum. Förloraren lär sig att den egna argumentationsförmågan
inte är tillräcklig och att hens kunskaper och förståelse inte
skapar värde i samtalet.
Hur bra är du på att föra dialog egentligen?
Önskar du en sparringpartner
Önskar du en dialogsparringpartner?
Kontakta mig på:
Anpassat ledarskap
Källa: Rask, 2018 och Berglund m.fl. 2011
Samskapa
Rådfråga
Skapa mening
Informera
Diktera
Vara likgiltig
Vara nyfiken
Vilja lära
Vilja bidra
Vilja ta medansvar